I samband med att FN:s generalförsamling 1954 antog en resolution om barnets rättigheter, rekommenderades alla länder att inrätta en internationell barndag för att ge uppmärksamhet åt barns situation världen över och för att främja förståelse mellan barn. UNICEF har valt att instifta Internationella barndagen (Universal Children's Day) just den 20 november. I Sverige samlas barnrättsorganisationer kring denna dag för att arrangera aktiviteter där barn och unga deltar. I Finland är dagens tema barnfamiljer och fattigdom. Enligt OAJ:s ordförande Olli Luukkainen har barnfattigdomen tredubblats sedan recessionen på 1990-talet och fattigdom bland barnfamiljer har en stor negativ inverkan på barnets utveckling. Barnet riskerar att hamna utanför socialt umgänge med andra barn, om inte barnet har tillgång till förskola, klubbar, hobbyer eller fritidsaktiviteter. De finska barnens jämlikhet hotas av att regeringen har beslutat att begränsa barns rätt till dagvård beroende på föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden. Avgifterna för dagvården kommer också att höjas. Läs mer på Unicef.se och Oaj.fi
På onsdagen den 18 november 2015 anordnas ett seminarium i Sverige som uppmärksammar utbyggnaden och utvecklingen av den svenska förskolan under 40 år. Seminariet är ett samarrangemang mellan Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, Utbildningsutskottet Sveriges Riksdag och Utbildningsdepartementet Regeringskansliet. Den första lagstiftningen på förskoleområdet Förskolelagen trädde i kraft 1975 och innebar en lagfäst skyldighet för kommunerna att erbjuda avgiftsfri förskola till sexåringar och en plan¬mässig utbyggnad av förskoleverksamheten i varje kommun för bl. a. barn med förvärvsarbe¬tande föräldrar. Vid denna tid deltog cirka 10 % av barn i åldrarna 6 månader 7 år i någon form av barnomsorg. Idag deltar närmare 87 % av 1-5-åringarna i förskola eller pedagogisk omsorg. Förskolan bidrar på ett positivt sätt till barns utveckling och lärande. Dessutom till föräldrarnas möjlighet att kombinera yrkesliv med familjeliv och naturligtvis till samhället i stort.
Läs mer information på bilagan »
En ny analys på danska kommunernas kommande fyraårsbudget (2016-2019) visar på dystra siffror. Kommunernas ekonomiska avtal med regeringen och det så kallade omprioriteringsbidraget visar att man kommer att behöva säga upp ca 7 600 förskollärare fram till 2019. Enligt Elisa Bergmann, ordförande för lärarorganisationen BUPL, kommer nedskärningarna att drabba förskoleområdet hårdast eftersom det inte finns några minimikrav på antalet utbildade förskollärare. Förskolorna blir alltså utan adekvat skydd lätta offer för nedskärningar. Läs mer på BUPL.dk
Under Utdanningsforbundets landsmöte i Lillestrøm 2-5.11.2015 blev andra vice ordförande Steffen Handal (46 år) vald till ordförande. Steffen Handal har varit andra vice ordförande sedan 2013, är utbildad adjunkt med tilläggsutbildning i statsvetenskap och har tidigare arbetat som lärare i Svolvær barne- og ungdomsskole och på Skøyen skole i Oslo. Ordförande Steffen Handal ackompanjeras av första vice ordförande Terje Skyvulstad och andra vice ordförande Hege Valås.
Förbundsseminarium 2015 anordnades på konferenscentret Bergendal i Sollentuna med Sverige som värdland. Årets tema var Kommunikation och opinionsbildning en väg till bättre lärarstatus. Seminariet gästades av föreläsarna Professor Bo Dahlbom, medieanalyschef Per Söderpalm (TNS/Sifo), och partner på BR-byrån Brunswick Jan Larsson som talade om framtidens samhälle, läraryrket och utbildning utgående från ett medieperspektiv. Seminariet samlade 88 deltagare och det diskuterades ivrigt kring de senaste händelserna i Norden. Kommunikationschef Rikke Inger Bjurstrøm (Utdanningsforbundet) berättade om lärarstrejken i Norge och kommunikationschef- och utbildningspolitisk chef Andreas Mörck (LR) och opinionschef Jenny Engdahl Westbratt (Lärarförbundet) samt förbundsordförandena Bo Jansson (LR) och Johanna Jaara Åstrand (Lärarförbundet) diskuterade opinionsbildning och hur man arbetar för att nå gemensamma mål. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen berättade också om den aktuella situationen i Finland; om regeringens sparåtgärder och hur det drabbar utbildningen.
Den finska regeringens planer på att förkasta avtalsrätten, som arbetsgivare och arbetstagare har använt sig av sedan 1940-talet, väckte stor kritik förra veckan. På fredagen den 18 september samlades 30 000 löntagare till en massdemonstration på järnvägstorget i Helsingfors med en gemensam slogan; #STOP. Arrangörerna för manifestationen bestod av centralorganisationerna Akava (däribland OAJ och FSL), FFC och STTK vars ordföranden i sina tal påpekade att de ställer sig på löntagarnas och de "svagastes" sida och riktade kritik mot regeringens tvångslagstiftning. Under evenemanget bröt publiken ut i burop och hurrande under regeringens och oppositionens frågestund. Manifestationen har också uppmärksammats internationellt och fått stöd av bland annat den internationella lärarorganisationen Education International (EI) och Nordens Fackliga Samorganisation (NFS). NFS generalsekreterare Magnus Gissler talade på demonstrationen och påpekade att den finska regeringens tvångslagstiftning är en attack på den nordiska modellen.
Sedan 1940 har Finland haft en avtalsfrihet vilket betyder att arbetsgivare och arbetstagare har kommit överens om att lösa konflikter genom förhandlingar. I tisdags (8.9.2015) gick den finska regeringen ut med att man planerar att med lag skära ner i sjuklönen, begränsa rätten till semester, göra söckenhelgerna (trettondagen och Kristi Himmelsfärdsdag) till oavlönade lediga dagar och minska rejält på övertids- och söndagsersättningar. Reformen innebär att man genom en tvångslag förkastar avtalsrätten och därmed begränsar den svagare partens rättigheter, dvs. arbetstagarnas. De centrala löntagarorganisationerna har tagit ställning i frågan och anordnar en gemensam massdemonstration i veckan. Läs mer i den bifogade bilagan
Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS tar kraftigt avstånd från de planer Finlands regering lagt fram om att försvaga arbetstagares arbets- och tjänstevillkor genom att grovt ingripa i avtalsfriheten. Finlands regering har presenterat åtgärder för att förbättra konkurrenskraften som skrotar förhandlingar enligt den nordiska modellen och äventyrar den fria avtalsrätten. Många internationella avtal garanterar föreningsfriheten och rätten att förhandla kollektivt om arbetsvillkor. ILO:s kärnkonventioner nr 87 och 98, Europakonventionen, Europeiska sociala stadgan och FN: s ICCPR och ICESCR är sådana internationella avtal. De nordiska lärarorganisationerna konstaterar, att om de förslag till att begränsa avtalsrätten som Finlands regering föreslår genomförs, kommer det att ha oförutsägbara konsekvenser förutom för det finska samhället, också mer utbrett i Norden. Finlands regerings försök att begränsa parternas fria förhandlingsrätt är oacceptabelt. NLS samlar de nordiska lärarorganisationerna som tillsammans representerar över 600 000 lärare.
Den 21-26 juli 2015 anordnades EI:s sjunde världskongress i Ottawa där teman som privatisering och kommersialisering av utbildning stod på agendan. Under kongressen, med temat "Unite for Quality Education - Better Education for a Better World", gick man igenom 45 resolutioner med olika huvudteman som bland annat handlade om att alla ska ha rätten till en offentligt finansierad utbildning av god kvalitet, att läraryrkets status bör förbättras och att man bör eliminera alla former av diskriminering i undervisning. Under kongressen diskuterade man även den aktuella utbildningsstrategin som ska lägga grunden för organisationens arbete fram till år 2019. Under kongressen tillsattes också en ny styrelse för nästa fyraåriga period. Susan Hopgood (Australien) fortsätter som ordförande och Fred van Leeuwen (Nederländerna) som generalsekreterare. Marlis Tepe (Tyskland) kommer att fungera som vice ordförande för den europeiska regionen. Till styrelsen valdes även två nordiska representanter; Johanna Jaara Åstrand (Lärarförbundet, Sverige) och Steffen Handal (Utdanningsforbundet, Norge).
NLS kansli är stängt 6-29.7. och öppnar igen 30.7. Vi önskar er en trevlig och solig sommar!
Ellen Trane Nørby utsågs till minister för barn, undervisning och jämställdhet efter det danska Folketingsvalet i juni 2015 (Lars Løkke Rasmussens regering). Trane Nørby har en examen i konsthistoria från Köpenhamns universitet och hon har suttit som ledamot i Folketinget sedan år 2005. År 2011 tog hon över posten som politisk ordförande för Venstre-partiet. Hon har också arbetat för Den Danske Europabevægelse.
I måndags samlade sig 1500-2000 studerande och studentkårernas representanter i Helsingfors för att demonstrera mot regeringens planer på att spara in 681 miljoner euro på utbildning, vetenskap och kultur. Demonstranterna ville protestera emot att regeringen, trots tidigare löften om att inte skära ner på utbildningen, nu har planer på att bland annat ändra på studiestödssystemet och att göra barngrupperna i förskolan större.
Samlingspartiets vice ordförande Sanni Grahn-Laasonen har tillträtt posten som Finlands undervisnings- och kulturminister. Grahn-Laasonen är politices magister till utbildningen och har tidigare verkat som journalist, riksdagsledamot och miljöminister. Grahn-Laasonen efterträder Krista Kiuru som har haft posten sedan 2013.
Den 11-12 maj samlades NLS styrelsemedlemmar till ett möte i Bergen, Norge. Styrelsemötets två teman bestod denna gång av Ludvigsenutvalgets arbete en utredning om framtidens norska skola (Torbjørn Ryssevik, UDF) och Från strejk till tillitsbygge (Lasse Kolstad, UDF). Styrelsen diskuterade under mötet aktuella frågor såsom framtidens skola; undervisningsstrategier och kompetensmål samt internationella utbildningsfrågor.
Idag samlades OAJ:s fullmäktige och lärare i Helsingfors för att ge en hälsning till de finska riksdagsgruppernas ordförande. Lärarna vill uppmärksamma om att man bör satsa mer på läraryrket och utbildningen och att nedskärningarna drabbar hela utbildningssektorn. Flera riksdagsledamöter från olika partier dök upp och ställde upp på OAJ:s ordförande Olli Luukkainens frågestund. Alla var överens om att utbildningen är grundpelaren till Finlands framgång.