NLS styrelse valde under sitt höstmöte i Lyngby, Danmark, OAJ:s ordförande Olli Luukkainen till ordförande för år 2019. Finland tar över ordförandeskapet av Danmark. Finland kommer under sitt ordförandeskap att betona teman som lärarnas och hela skolans välmående och digitaliseringens inverkan på undervisningen under temat Framtidens utmaningar – lärarfackets roll?
NLS styrelse konstaterar att hela skolsamfundet måste ta konsekvenserna av de mångfacetterade och komplexa utmaningarna på utbildningssektorn på allvar. Genomförbara strategier och andra relevanta åtgärder för mångfald och inkludering av alla, för att effektivt tillgodose behoven och för att få alla ombord måste tillgripas för att skapa de förutsättningarna lärare, studerande och skolor behöver. Effektiva systemövergripande lösningar är nödvändiga för att stänga klyftan mellan vad som händer inom och utanför skolan och för att ta itu med "våra tiders lömska problem". Åtgärder krävs också för att säkerställa en stark tillgång till kvalificerade lärare och fortsatt professionsutveckling.
Det finns utmaningar för både nästa och kommande år när det gäller välmående, digitaliseringen och förnyandet av fackförbundens roll, konstaterar Olli Luukkainen.
Inom utbildningssektorn i Finland upplevs arbetsrelaterad stress, som är skadlig för hälsan, oftare än i övriga arbetslivet och förändringarna tycks öka stressen. Sanitära olägenheter och brister i arbetsmiljön förorsakar frånvaro från arbetet. Läraryrket är ett av de yrken som har allra störst sjukfrånvaro. Lärarnas arbetsbelastning har bevisligen ökat och lärarnas utrymme att själv förfoga över arbetstiden inskränks kontinuerligt genom ökade krav på till exempel dokumentation. Det här visar OAJ:s arbetslivsbarometer 2017. OAJ genomför sin arbetslivsbarometer vartannat år. Barometern ger en heltäckande bild av lärarnas och chefernas arbetsvälmående, arbetsförhållanden och trygghet inom undervisningssektorn. Lärare och chefer från hela landet deltar i enkätundersökningen, från småbarnspedagogikens område till universiteten.
Eleverna är idag är också mer stressade, har fler diagnoser och sämre psykisk hälsa än tidigare. Folkhälsoinstitutets, i Sverige, stora elevundersökning bland 172 000 elever från 2016 visar att 7% av flickorna och 6% av pojkarna i årskurs 9 rapporterar om psykiska problem. Bland dessa anger 82% av flickorna och 59% av pojkarna att problemen påverkar skolarbetet negativt. En tydlig trend är att elever med utländsk bakgrund samt de som inte lever med sina biologiska föräldrar har sämre psykisk hälsa än andra. Om skolan misslyckas med att vara relevant för eleverna, och deras syfte med lärandet inte tillvaratas, leder det till att kraven blir stressande.
Det finns många myter, överdrifter och missuppfattningar om vilka utmaningar dagens skola står inför, inte minst när det gäller digitaliseringen av skolvardagen. Problemet är knappast brist på teknologi utan vad läraren kan göra för att teknologin vi har tillgång till kan ge ett mervärde. Det största problemet är inte elever på sociala medier utan det faktum att många elever inte ser ut att få den digitala kompetens som läroplanen utgår ifrån.